Till skillnad från design är UX en analytisk kompetens med gediget kvantitativt forskningsunderlag och ett flertal verktyg för att kvantifiera empiriska iakttagelser. Det innebär att det inom UX finns många “lagar” eller grundprinciper att utgå ifrån för att skapa en bra användarupplevelse, till skillnad från design där medvetna brott mot regler kan innebära oväntade upplevelser som tillfredsställer användaren – och därmed god design.
En av de absoluta grundsatserna inom user experience är väldigt enkel – användare kommer att uppfatta det estetiskt tilltalande som mer användbart (även om det inte nödvändigtvis är det). Det innebär att det finns ett användarmässigt – och därmed affärsmässigt – värde av god design (yay!).
Detta fenomen undersöktes för första gången vetenskapligt under 90-talet på Hitachi Design Center i Japan. I studien fick 250 personer pröva 26 olika gränssnitt på en bankomat under övervakning och tillfrågades därefter om sin upplevelse. Gränssnitten hade tidigare bedömts utifrån användbarhet i separata studier. Resultatet visade att gränssnitt som var mindre användbara bedömdes som betydligt mer användbara om de hade en design som användarna uppskattade rent estetiskt.
När forskarna följde upp resultaten kunde de dra tre huvudsakliga slutsatser från detta:
- Estetiskt tilltalande upplevelser ger upphov till mätbara, positiva reaktioner i hjärnan hos en användare.
- En estetiskt tilltalande design gör att användaren i större utsträckning bortser från användbarhetsbrister eftersom designen i sig upplevs som ett värde.
- Visuellt tilltalande produkter kan – liksom i exemplet ovan – maskera det faktum att produkten inte är särskilt bra och till och med förhindra att användare börjar leta efter problem eller ifrågasätter produkten under exempelvis användartestning.
Detta har sedan dess upprepats i hundratals studier över hela världen med liknande resultat. Den grundläggande upptäckten är kanske ingen kioskvältare – människor uppskattar tilltalande design – men det får konsekvenser för utformningen av miljontals gränssnitt sedan dess eftersom det bevisar att det finns en avvägning mellan estetiskt tilltalande upplevelser och användbara sådana, vilket innebär att det som är mest användbart inte alltid behöver prioriteras framför estetik.
Extremexemplet på ovan är modebranschen där en kvalitetsmässigt usel produkt ibland ges en tilltalande design och därigenom uppskattas mer (än den kanske borde) av konsumenten. Detta förekommer så klart även i många andra branscher.
Inom B2C verksamheter började man tidigt uppmärksamma detta samband och dessa branscher har kommit betydligt längre i att arbeta designdrivet än företag som vänder sig till företag (eller för den delen offentliga verksamheter) Inom B2B verksamheter har användargränssnitt och design börjat uppmärksammas mer under den senaste 10-årsperioden. I framtiden kommer vi nog att få se betydligt mer estetiskt tilltalande upplevelser även i dessa branscher.
